Många avgörande frågor saknas i regeringens klimatpolitik

På regeringens klimatmöte den 16 juni gavs utrymme för många intressanta diskussioner och förslag för industrins omställning, innovationer och teknikskiften. Men många avgörande utmaningar gällande klimatomställningen saknades helt, skriver IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth tillsammans med bland andra Chalmers och VTI i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 1 juli 2023, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Det är bra att näringslivet tydligt ställer sig bakom de svenska klimatmålen, inklusive 2030-målet, och nu vill konkurrera om att göra klimatnytta. Som forskare inom klimat och hållbarhet vill vi lyfta fram fem perspektiv som saknades under mötet.

• Det saknades en skarp tidsplan för hur stora utsläppsminskningar som industrins gröna omställning förväntas leda till och hur snabbt vi kan förvänta oss resultat. Det behövs ökad klarhet i hur långt aviserade teknikskiften och marknadslösningar kommer att räcka för att nå de svenska klimatmålen och Sveriges åtaganden inom EU:s klimatpaket. Och vad är planen om utsläppsminskningarna inte följer så snabbt som regeringen hoppas? Finns det beredskap att hantera problem som kan uppstå längs vägen eller på grund av oväntade omvärldshändelser? Vi är oroliga att regeringen inte tar klimatomställningens omfattning på allvar eller fullt ut beaktar konsekvenserna av att flera centrala styrmedel har tagits bort. De förändrade förutsättningarna för transportsektorns klimatomställning förväntas leda till ökade utsläpp under år 2024 och framåt. Likaså förväntas bromsad vindkraftsutbyggnad till land och till havs försämra utsikterna att möta behovet av el när industrin och transportsektorn ställer om från fossila bränslen.

• Åtgärder inom transportsektorn nämndes knappt under mötet. I rundabordssamtalen har främst fordonstillverkare, bränsleleverantörer och logistikföretag deltagit. Frågor om samhälls- och infrastrukturplanering, kollektivtrafik och andra former av aktiv och delad mobilitet, samt resfri tillgänglighet har däremot saknats. Dessa är väsentliga pusselbitar för att vi ska kunna nå klimatmålen. Överhuvudtaget efterfrågar vi ett tydligare fokus från regeringen och deras politik på frågor om hur ett mer resurs- och energieffektivt transportsystem skulle kunna se ut. Enligt IPCC:s rekommendationer behöver elektrifiering kompletteras med minskad trafik för att klimatmål och andra hållbarhetsmål ska kunna nås. Konkreta förslag och reformer i denna riktning som omläggning av infrastrukturpolitiken och utökade stadsmiljöavtal har nyligen lagts fram av Klimaträttsutredningen.

• Elektrifiering spelar en central roll i regeringens klimatstrategi. Vi anser också att efterfrågan på effektiva och mindre elbilar förtjänar mer uppmärksamhet, liksom efterfrågan på elektrifierade lastbilar. Starkt kopplat till detta är ökad prissättning på fossila drivmedel som har saknats i regeringens klimatpolitik. Förutsättningarna för att få legitimitet för denna typ av ofta impopulära åtgärder kan förbättras genom riktade åtgärder till resurssvaga grupper. Riktade åtgärder kan också ges till landsbygdsbor genom paket av åtgärder som basutbud av kollektivtrafik, distansarbetsplatser, samt ökad tillgång till närservice.

• När regeringen beskriver satsningar på ny elproduktion saknas förslag på åtgärder som banar väg för en fortsatt vindkraftsutbyggnad. För landbaserad vindkraft krävs en lokal förankring och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Ekonomiska incitament för kommuner att ta emot vindkraft kan också vara ett sätt att öka takten i utbyggnaden. För havsbaserad vindkraft krävs samverkan mellan myndigheter både vid planering och tillståndsgivning. Vindkraften har fått stå tillbaka med argumentet att den är väderberoende och därmed inte skulle ge ett robust elsystem. Det är ett föråldrat argument. I dag vet vi hur man bygger tillförlitliga elsystem med stor andel vindkraft och hur vindens variationer kan hanteras på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot är det svårt att se hur vi ska kunna möta industrins behov av stora volymer el till låg kostnad redan till 2030 utan fortsatt utbyggnad av vindkraft.

• Kopplingen mellan klimatmål och andra hållbarhetsmål som biologisk mångfald, luftkvalitet, spridning av miljögifter, folkhälsa, och social rättvisa lyste med sin frånvaro både på klimatmötet och i klimatpolitiken i stort. Det är av stor vikt att klimatpolitiken utformas så att den stärker, och inte motverkar, andra hållbarhetsmål.

Slutligen föreslår vi en större representation från forskarvärlden, civilsamhället, kommuner och miljö- och ungdomsorganisationer i regeringens fortsatta klimatpolitiska arbete. Vägen mot klimatneutralitet kommer att kräva mer än en industriomställning och det är därför viktigt att inhämta flera perspektiv på den samhällsomställning vi står inför. På mötet poängterades vikten av att öka takten i klimatomställningen och vi kan inte annat än att hålla med. För att Sverige snabbt ska kunna ställa om till ett klimatneutralt samhälle är det viktigt att ta avstamp i det viktiga klimatpolitiska arbete som redan har gjorts, använda tillgänglig forskning, och inhämta kunskap från flera aktörer.

Frances Sprei, docent inom hållbar mobilitet, Chalmers
Karolina Isaksson, professor i transportpolicy och transportplanering, VTI
Anders Roth, tekn lic och mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers
Niklas Harring, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Eva Lövbrand, professor i tema miljöförändring, Linköpings universitet