Några röster från IVL:s jubileumskonferens

Svante Axelsson, nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige, Åsa Stenmarck, som jobbar med avfallsfrågor på IVL, Gao Si, IVL:s platschef i Beijing och Maria Sunér Fleming, enhetschef på Svenskt Näringsliv, medverkade alla vid IVL:s jubileumskonferens den 25 oktober. Hör vad de tror och tycker om några av de frågor som togs upp under konferensen.

Hallå där…Svante Axelsson, nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige och paneldeltagare under jubileumskonferensen.

Är människor rädda för det fossilfria samhället?
– Jag tror det. Folks fantasi om en fossilfri värld är inte realistisk. Den är för svart. Jag märker det bland politiker. De fegar ur. Verkligheten är ofta bättre än de vågar förutse. Vi har lägre utsläpp än man vågade tro för några år sedan. Vi har snabbare teknikutveckling än man vågade tro. Hela politiken och samhället är för defensivt. Det gör att allt går långsammare.

Tänker du på något konkret?
– Ja, det har varit en hård debatt kring att minska utsläppen från trafiken med 70 procent. Nu blir elbilen den billigaste bilen att köpa 2023-2024. Då är matchen är över. De tekniksprången underskattar ofta politikerna. Det fossila samhället är på väg att försvinna, nästan av sig självt.

Vad behöver vi istället för rädsla?
– Vi behöver goda berättelser. Vi behöver få höra att det fossilfria samhället är lockande. Husen är varma. Bilarna är tystare och bättre. Det fossila samhället är bekvämt och skönt och vi hade förmodligen gjort omställningen även om vi inte haft problem med klimatet.

Jubileumskonferensen har varit full av berättelser.
– Ja, och det är jättebra. Vi behöver spänna bågen och repetera att verkligheten överträffar våra drömmar. Därför var IVL:s historia kul att lyssna på. Försurningen, minns någon den? Freonet? Reach-debatten? Vi glömmer bort att det var lättare att lösa svåra problem än vi trodde.

Hallå där Åsa Stenmarck, som jobbar med avfallsfrågor på IVL och som tillsammans med Louise Staffas, IVL, höll en framtidsspaning där begreppet hållbarhetsindex lanserades.

Vad är ett hållbarhetsindex?
– Det är ett sätt att sätta pris på varor och tjänster, som tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer. Vad är kostnaden för miljöpåverkan och vad kostar eventuella sociala problem förknippade med varan eller tjänsten? På så sätt får man ett mer korrekt pris.

Det låter bra, men hur ska det genomföras?
– Ja, det låter extremt bra och ett steg på vägen är livscykelkostnadsberäkningar. Problemet är att de är så olika och så öppna för tolkningar. Därför är det bra med ett enda globalt index. Men vi är ännu inte tillräckligt bra på att värdera miljöeffekter. Till exempel ekosystemtjänster, om priset på en påse morötter även ska väga in att bonden håller landskapet öppet, håller bin och odlar ekologiskt och så vidare.

Det låter som du är ekonom?
– Nej, jag är ingenjör. Men vi behöver bli mer ekonomer, så att vi lär oss sätta pris på miljön. Man kan se det som en global valuta, fast en där alla på jorden får en viss summa att spendera. Tycker du att det låter totalitärt? Ja, ett visst mått av diktatur kan vara bra för hållbar utveckling. Men vi vill ju förstås vara fria människor.

Hallå där Gao Si, IVL:s platschef i Beijing som presenterade en framtidsbild där IVL hjälper Kina att bli världsledande i miljöarbete.

Vad är det viktigaste IVL gör i Kina just nu? 
– Vi har ett antal joint venture projekt för att förbättra vatten- och luftkvaliteten. En av de mer intressanta saker vi gjort på sistone är att etablera ett laboratorium för övervakning och analys av luftkvalitet. Det är ett samarbete mellan IVL och den kinesiska vetenskapsakademin för miljövetenskap, CRAES, med flera. Satsningen har aktivt stöd av Kinas regering. Så det är stort.

Vad kan Sverige och Kina lära av varandra?
– Som jag sa under mitt föredrag: massor. Kina är ett stort land som satsar långsiktigt, och som har visat sig kunna ta hand om en stor befolkning under kristider. Det visade sig inte minst under finanskrisen. Sverige är å sin sida ett starkt nordiskt land med  innovationsförmåga och som ligger i framkant inom grön teknologi. Här finns mycket vi kan lära av varandra.

IVL har varit verksamt i Kina sedan 80-talet. Vilka framgångar kan vi räkna hem?
– Jag har sett att massor av framsteg under dessa 30 år. Då var vi pionjärer. Det fanns knappt några pengar och inget kunnande. Det var IVL som var läraren och Kina var studenten. Men under tiden har Kina utvecklats och då blir projekten annorlunda. Det blir mer av partnerskap där vi lär av varandra. Bland annat har vi nyligen haft ett projekt i provinsen Guizhou som handlat om att förbättra människors miljörättigheter.

Hallå där Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö, Svenskt Näringsliv och expertpaneldeltagare under jubileumskonferensen.

Hur ser Svenskt Näringsliv på en omställning till cirkulär ekonomi?
– Vi är positiva och ser ingen motsättning mellan en cirkulär ekonomi och ett lönsamt företagande. Tvärtom, en större resurseffektivitet kan öka lönsamheten på sikt. Det innebär nya affärsmodeller där man jobbar med funktionsförsäljning istället för prylar.

Vilken beredskap finns bland företagen för en sådan omställning?
– Det är väldigt olika i olika sektorer. De har så skilda förutsättningar. Som vi hörde nyss har färgindustrin svårt att uppnå hög återvinning eftersom gammal färg skrapas bort och är mycket svår att ta tillvara. I andra industrier, till exempel inom stålindustrin, så har man uppnått en hög grad av återvinning.

Vad har fångat dig mest under konferensen?
– Det har varit intressanta framtidsdiskussioner. De har varit djärva och framsynta. Det ser kanske olika ut i vilken mån de här visionerna är realistiska. Men de väcker verkligen tankar och idéer.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna