1. Startsida
  2. Vårt erbjudande
  3. Referenscase
  4. Vi behövde en oberoende part,ju trovärdigare desto bättre
Blixt Techs grundare

Jens Peter, Charlotta, Jan och Trued på Blixt Tech

Smartare elanvändning av intresse för samhället

Blixt Techs smarta brytare i elskåpet skulle rätt använd kunna öppna för rejäla utsläppsminskningar. För att visa på klimatnyttan behövde företaget en vetenskaplig utvärdering av teknologins potential. Den gjorde Blixt Tech tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet i ett samfinansprojekt.

– Att stå och redovisa miljönyttan själva ger inte så mycket. Vi behövde en oberoende part, ju trovärdigare desto bättre och vem skulle det vara utom IVL? De har experterna, de har oberoendet och har högt anseende bland våra kunder, säger företagets vd Trued Holmqvist. Företaget Blixt Techs kunder hittar vi bland storbolag som Siemens, ABB, Hager. Blixt Tech, som bland annat utvecklar brytare som möjliggör en smartare elanvändning med mer förnyelsebar el, levererar uteslutande till stora internationella företag.

– Vi tar fram teknologi som används av andra bolag. Det är där vi verkar. Vi representerar en teknologi, en förändring men inte en specifik produkt. Vi kommer aldrig vara ett varumärke mot slutkund, säger Trued Holmqvist.

Trued Holmqvist kallar elektriciteten för den sista mekaniska bastionen. När så mycket annat har digitaliserats så vilar elsystemet fortfarande på väl beprövad mekanisk teknik. Det här kommer med nödvändighet förändras, menar han, i takt med att produktionen av el blir mer decentraliserad och konsumtionen mindre förutsägbar.

A professionally taken picture of a man with a black background

Den digitala brytare som Blixt Tech utvecklar kan ersätta dagens mikrobrytare i elskåpet i bostaden. Förutom att bryta strömmen kan den fjärrstyra tillgången på el, mäta i realtid hur den används, styra om elen till dit den behövs bäst och minska elen där det är möjligt att spara. Den möjliggör också att flytta om elkonsumtionen till tider då elsystemet inte är så hårt belastat, så kallad load-shifting, eller då förnybar el kan användas. Allt görs via en mjukvara.

Samarbetet med IVL Svenska Miljöinstitutet var ett så kallat samfinansierat projekt. Det innebär att staten via Stiftelsen IVL går in med halva projektsumman. För det krävs att forskningsfrågan inte bara är intressant för Blixt Tech utan att forskningen har ett bredare intresse för branschen eller samhället, samt att resultaten publiceras offentligt.

Vi skulle aldrig haft råd att bekosta detta själva. Det är tufft att vara ett svenskt högteknologiskt bolag i den fas vi befinner oss. Sedan har det en rad andra fördelar. Eftersom det var en självständig utvärdering visste vi inte vad de skulle komma fram till och det var liksom själva poängen här. Trued Holmqvist, Blixt Tech

Érika Mata ledde projektet från IVL Svenska Miljöinstitutets sida. Hon berättar om de inledande mötena.

Vi märkte att Blixt ville ha en mer gedigen vetenskaplig utvärdering. Då tyckte vi ett samfinansprojekt kunde passa eftersom vi skulle utvärdera själva teknologin bakom.

Blixt Tech ville förstå potentialen i deras lösningar och se hur det ser ut olika länder. Är deras teknologi klimateffektiv och i så fall på vilket sätt? Eftersom elen kan flyttas med hjälp av brytaren och optimeras kan den bereda plats för mer förnyelsebar energi. Där ligger den möjliga klimatnyttan.

– Det är en massa saker som händer samtidigt i elsystemet, inte minst eftersom förnybar el är väderkänslig. Med denna teknologi kan man reglera efter produktion, efter kostnader och efter miljöpåverkan, säger Érika Mata.

IVL Svenska Miljöinstitutet har djupgående förståelse för hur olika byggsystem ser ut i Europa. Därtill finns lika omfattande kunskap om de olika energisystemen i Europa.

– Det var en blandning av litteraturstudie och modellering, säger Érika Mata. Till exempel hittade vi en studie som undersökte diskmaskiner i småhus. Då tog vi reda på hur många sådana hushåll med diskmaskiner det fanns i respektive land och sedan räknade vi på miljöpåverkan i koldioxidekvivalenter.

Projektet inleddes med en detaljerad arbetsprocess där varje steg definierades och där gränserna för studien drogs upp. De länder som kom att ingå i kartläggningen var Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Trued Holmqvist:
– Utmaningen för oss var avgränsningen. Var ska vi mäta effekten? Det kan bli otroligt omfattande. Sedan misstänker jag att IVL hade ganska många utmaningar på vägen men de löste de. Data kan vara svårt men det är en av deras specialiteter.

En svårighet i ett sådant arbete är att räkna om alla data så att de olika studierna blir jämförbara.

– Det är ett pyssel att få ihop alla bitar. Man måste knyta ihop resultaten och säkerställa alla små detaljer. Men har man jobbat med detta i många år blir det lite mindre komplicerat, säger Érika Mata.

En annan svårighet var att det fanns olika många studier i de olika länderna. Totalt räknade Érika Mata och hennes två kollegor in över två tusen studier av vilka man läste 218 stycken i fulltext. Av dessa visade 23 studier kvantifierbara potentialer och togs med i den slutliga analysen. Flest studier hittade Érika Mata i Storbritannien och Tyskland, medan antalet var färre i Sverige och Frankrike.

– Det betyder inte att potentialen är mindre i Sverige och Frankrike, bara att vi med den forskningsmetod vi använt hittade färre studier i de länderna, säger Érika Mata.

Den forskning de letade efter skulle vara geografiskt avgränsad till att studera de respektive länderna och detta skulle visa sig i forskningsartikelns rubrik eller i abstrakt. Érika Mata spekulerar i om det kunde finnas mer forskning, kanske på andra språk än engelska, om just potentialen i att flytta elanvändning, men som inte fångades i detta nät.

Trued Holmqvist om samarbetet:
– Det kändes extremt positivt från dag ett. IVL uppvisade en väldigt hög och helt relevant kompetens. Båda bitarna är viktiga här. Och så tyckte de själva att det är ett intressant område. Det fanns inga sådana här studier och området är viktigt.

Så vad kom då IVL Svenska Miljöinstitutets experter fram till?

Érika Mata och hennes kollegor räknade fram att mellan två och 18 procent av elanvändningen i bostadssektorn kan flyttas. Om den flexibiliteten används för att minska antalet peak-timmar eller för att styra mot förnybara källor kan det ge utsläppsminskningar på mellan 10 och 24 megaton koldioxid varje år, enligt rapporten. För Blixt Tech var detta välkomna, om än inte oväntade besked.

– Det visar att det finns väldiga besparingar att göra. Det blir särskilt intressant eftersom det handlar om länder som redan innan är energieffektiva, säger Trued Holmqvist.

Arbetet pågick i fyra månader under 2019. Samfinansprojektet mynnade ut i en rapport och därtill en vetenskaplig artikel. Rapporten som har publicerats offentligt har Blixt Tech flitigt bruk för.

– Vi använder rapporten så gott som dagligen. För vår egen skull och i våra kontakter med kunder. Och vi fick också flera priser efter detta, säger Trued Holmqvist. En tid efter att rapporten låg klar deltog Blixt Tech med sin brytare i den internationella tävlingen Startup Energy Transition, som hölls i Berlin. Tävlingen lyfter fram innovationer som påskyndar omställningen till ett hållbart energisystem. Blix Tech vann den kategori de deltog i.

En bidragande orsak till priset var att de kunde visa att deras lösning hade utvärderats av ett oberoende forskningsinstitut.

– Jag vet inte om det var avgörande eller inte, men det gick inte att argumentera emot eftersom de hade en vetenskaplig studie i ryggen. För mig det är en jättekul att de kunde visa mycket tydligt på potentialen för deras lösning, säger Érika Mata på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Om projektet

  • Projektledare: Érika Mata, IVL Svenska Miljöinstitutet
  • Medverkande: Trued Holmqvist, Blixt Tech
  • Projekttid: 2019 Projektet var ett samfinansprojekt där staten via Stiftelsen IVL, SIVL, stod för hälften av projektsumman. Det kan vara möjligt om forskningen har en generell relevans och projektet mynnar ut i en publik rapport.
  • Projektrapport: Solid State Breakers, No. B 2348, April 2019 VETENSKAPLIG
  • Artikel: A review of flexibility of residential electricity demand as climate solution in four EU countries, Environmental Research 15 073001