Råd och rekommendationer
Undersökningar av fartygs innemiljö visar att luftkvaliteten till största del är god men att det finns utrymme för förbättringar. Även om luftkvaliteten inte utgör någon hälsorisk, har den betydelse för hur innemiljön upplevs och för besättningens arbetsprestation. I det här avsnittet lämnar vi förslag på tekniska och organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att ytterligare förbättra fartygens innemiljö, arbets- och boendemiljö.
Inledning
Både svenska och internationella gränsvärden för yrkesmässig exponering av farliga ämnen baseras dels på vetenskapliga grunder om kända dos–respons-effekter, det vill säga hur höga doser av ett ämne som människor kan utsättas för utan att drabbas av akuta eller långvariga hälsoeffekter. Men gränsvärden sätts också med hänsyn till ekonomi, sociala konsekvenser och vad som är tekniskt och praktiskt genomförbart. Det går alltså inte med säkerhet att säga att luftföroreningarna är helt ofarliga när de förekommer i halter under gränsvärdet.
För några av de luftföroreningar som undersökts, som bensen och PAH-ämnen, menar Världshälsoorganisationen att det inte går att rekommendera några säkra halter (WHO, 2010). I praktiken innebär det att riskerna som följer av exponering för farliga luftföroreningar ska hanteras enligt principerna för preventionshierarkin – en åtgärdstrappa – där riskerna så långt det är praktiskt möjligt (ekonomiskt och tekniskt) ska elimineras eller minimeras.
Fartygens luftkvalitet har betydelse både för hur innemiljön upplevs och för besättningens arbetsprestation. Vilka halter av olika ämnen som förekommer i innemiljön påverkas till stor del av fartygstyp och vilken typ av drivmedel som fartygen kör på. Sådana beslut m fattas på strategisk operativ nivå och besättningen har ingen eller liten möjlighet att påverka dem. Men med en genomtänkt utformning av fartygets tekniska utrustning och ventilationssystem går det att få ner halterna av farliga luftföroreningar, även på tankfartyg och i maskinutrymmen där generellt de högsta halterna kan förväntas.
Även arbetsuppgifterna som utförs har stor påverkan på sjöfolkets exponering för luftföroreningar. Även om servicepersonalen generellt exponeras i mindre grad så kan det finnas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som behöver undersökas även för dem. Därför är det viktigt att identifiera vilka arbetssituationer ombord som kan innebära förhöjd risk för ohälsa och olycksfall för samtliga personalkategorier, detta för att kunna vidta lämpliga tekniska, organisatoriska och individuella åtgärder.
Åtgärdsförslag för befintliga fartyg
I det här avsnittet ges exempel på undersökningar och åtgärder som kan utföras för att förbättra innemiljön på befintliga fartyg. Utifrån den så kallade åtgärdstrappan ska åtgärder först och främst undanröja och begränsa riskerna. Det kan handla om tekniska åtgärder, som exempelvis att se över allmänventilation och punktutsug eller att undersöka om det går att införa slutna processer för att minska exponeringen. Det kan också handla om organisatoriska åtgärder som att undersöka hur arbetet är organiserat och se om riskerna kan minskas genom att exempelvis begränsa tiden som medarbetaren är exponerad för risken eller att införa arbetsrotation. Användning av personlig skyddsutrustning är alltid det sista steget i åtgärdstrappan.
Åtgärdsförslag vid nybyggnation av fartyg
Redan på planeringsstadiet är det viktigt att beakta hur fartyg utformas och vilken utrustning de förses med. Särskilt viktigt för innemiljön är:
- valet av framdrivningssystem och bränsle
- ventilationsarrangemang
- utformning av arbetsplatser
- maskinutrymmen där de högsta halterna av luftföroreningar har uppmätts