Mätning och analys av luftkvalitetsparametrar
Det finns olika sätt att undersöka vilka luftföroreningar som förekommer i innemiljön. I det här avsnittet ges exempel på hur mätningar går till, vilka laboratorier som kan hjälpa till med mätning och analys av olika ämnen, samt information om vad som ska ingå i en mätrapport.
Planering av mätningar
Det finns olika sätt att undersöka vilka luftföroreningar som förekommer i innemiljön. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön finns regler för vilka ämnen som kan behöva mätas beroende på typ av luftförorening, hur mätningen ska planeras och hur den ska gå till.
Om undersökningen ska göras i syfte att bedöma hur halterna förhåller sig till gränsvärdena, behöver mätningarna utföras med personburna provtagare som placeras i andningszonen. Mätningarna ska planeras tillsammans med de medarbetare som berörs.
Mätrapportens innehåll
För att exponeringsmätningen ska kunna användas för en helhetsbedömning av de kemiska arbetsmiljöriskerna ska resultaten från mätningarna dokumenteras i en mätrapport som minst ska innehålla uppgifter om:
- Var mätningarna genomfördes, i förhållande till var personalen normalt vistas.
- Vilka förhållanden som rådde på arbetsplatsen under provtagningen, exempelvis vilka motorer som var i drift under vilka tider och ventilationssystemets funktion.
- Hur personalen arbetade i utrymmet, bedömning av personalens fysiska belastning som kan påverka upptagningen av farliga ämnen, samt om de bar personlig skyddsutrustning.
- Vilka andra exponeringar som förekommer samtidigt och ger en samverkande hygienisk effekt.
- En jämförelse med tidigare mätningar eller andra utredningar för att kunna sätta resultaten i perspektiv.
- Vilka åtgärder som rekommenderas med anledning av de uppmätta resultaten.
Metoder för mätningar av luftföroreningar i allmänna innemiljöer kan tillämpas också för undersökningar av luftkvalitet på fartyg. Uppmätta halter kan jämföras med gränsvärden för arbetsmiljö i arbetsutrymmen eller rekommenderade riktlinjer i boendeutrymmen.
Hur mätningarna genomförs
En del mätningar av luftföroreningar och inneklimatparametrar ombord kan man lätt genomföra själv med så kallade passiva provtagare eller enkla sensorer. Fördelen med passiva provtagare är att de inte behöver ström samt att de är små och tysta. Vissa andra mätningar, som till exempel partiklar, kräver mera avancerade instrument som hanteras av erfaren personal. Instruktioner för mätning av gasformiga luftföroreningar och partiklar som vanligen förekommer på fartyg beskrivs i följande avsnitt. Texten är uppdelad efter typ av provtagare, sensorer eller instrument som krävs för de olika mätningarna.
Resultat för luftföroreningar i luft uppges som koncentration i µg/m3 (mikrogram per kubikmeter). Koncentrationen är ett medelvärde över provtagningsperioden.
Laboratorier
Laboratorier som kan utföra mätningar och analyser av luftföroreningar:
- Arbets- och miljömedicin, Göteborg: formaldehyd, elementärt kol, inhalerbart damm, respirabelt damm och totaldamm.
- Arbets- och miljömedicin, Syd: inhalerbart damm, respirabelt damm, totaldamm, naftalen och benso(a)pyren.
- IVL Svenska Miljöinstitutet: kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar, formaldehyd, koldioxid, temperatur och relativ luftfuktighet.