Frågor och svar om stadsgrönska

Stadsgrönska är nätverket av gröna ytor i staden som utgör livsmiljöer för växter-och djurliv samt bidrar till människans hälsa och välmående– allt från parker, gräsmattor, ängar, gatuträd, regnbäddar, buskar, gröna väggar och tak, rabatter och odlingsområden.

Varför är det viktigt med stadsgrönska?

Gröna och blå miljöer kan förbättra stadsrummen på många olika sätt, särskilt om de utgör grunden i en multifunktionell gestaltning. Några av de nyttor som stadsgrönskan kan ge är exempelvis förbättrad luftkvalitet, minskade risker för översvämning och värmestress samt ökad biologisk mångfald. Det finns dessutom tydliga kopplingar mellan exponering för urban grönska och positiva effekter på hälsa och välmående. Grönska är mycket viktigt för att våra städer ska bli hållbara och attraktiva. Här är några av de nyttor med grönska som vi på IVL jobbar närmare med:

• Luftkvalitet – vi undersöker hur grönska kan integreras i städer för bästa effekt på luftkvalitet genom påverkan på luftgenomströmning och ökad deposition i projekten CityAirSim, Urban grönska för ren luft och 3-30-300+.
• Klimatanpassning – hur kan vi använda grönska för att minska framtida risker för värmestress och översvämning. Läs mer i projekten 3-30-300+, Policylabb och Green Sponge Buildings Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
• Blågrön stadsbyggnad – att välja rätt system och lösningar på rätt platser i staden. Läs mer om Blågröna systemguiden.
• Biologisk mångfald - hur man anlägger, mäter och följer upp biologisk mångfalden i staden, bland annat i projektet Allmännyttan samfinans.
• Urban matodling – hur får vi till ett hållbart och cirkulärt stadsjordbruk i projekten Just Grow och Focuse.
• Kolinlagring och negativa utsläpp - beräkning av stadsgrönskans möjligheter att balansera delar av Co2-budgetar i stadsbyggnadsprojekt.

Vilka är de största utmaningarna med att integrera grönområden i urbana miljöer?

Konkurrensen om stadens ytor, både ovanför och under mark, är stor och grönska kräver plats för att trivas och må bra. Till skillnad från en asfalterad parkeringsplats kräver grönytor också regelbunden skötsel och det tar resurser i anspråk. Även om nyttorna med grönska är många, är de svåra att kvantifiera och sätta ett pris på, vilket gör det svårt att motivera både den plats och de kostnader som krävs för att grönskan ska må bra. Det gör ofta att grönskan får stryka på foten, och att det är svårt att realisera ambitiösa planer för grönska i staden.

För att få staden så grön som vi vill behövs dessutom ett samarbete mellan många parter i staden – från politiker ner till enskilda fastighetsägare och privatpersoner.

Hur påverkar stadsgrönska människors psykiska hälsa och välbefinnande?

Att vi mår bra av att vistas i gröna miljöer har forskats på under många år och är väl belagt. Studier har till exempel visat att när vi vistas i gröna miljöer sjunker blodtrycket och nivåerna av stresshormon, och pulsen går ned. På lång sikt sänks risken för depression och andra psykiska sjukdomar om vi växer upp med mycket grönska omkring oss i bostadsområdet. Vi får också lättare att koncentrera oss, och korttidsminnet stärks, vilket är extra viktigt för barns inlärning. Grönytor stimulerar till fysisk aktivitet och lek, och motverkar därmed övervikt och stillasittande, och alla hälsorisker som det medför. Detta är bara några av de många positiva effekterna som grönska har på vår hälsa och välmående.

I projektet 3-30-300+ utvärderar vi hur invånarna upplever och reagerar på olika typ och utformning av gröna miljöer i staden.

Vilka typer av växter är mest lämpliga för att planteras i stadsmiljöer och varför?

Precis som för oss människor så innebär stadsmiljön en extra påfrestning på grönskan i staden. Alla hårdgjorda ytor gör att regnvatten leds bort snabbare vilket ger en ökad stress under torra perioder. Dessutom är staden nästan alltid varmare än omgivningarna vilket ökar värmestressen för grönskan, och de högre föroreningshalterna i både luft och mark i staden kan också påverka grönskan negativt. Dessutom är stadens ekosystem utsatta vilket kan göra att arter har svårt att trivas i stadsmiljöer.

Det är därför viktigt att välja arter som är toleranta och klarar av den stress det medför att växa i en stad. Det räcker dessutom inte att titta på dagens förutsättningar – vi måste även planera framåt och planera för ett varmare och torrare framtida klimat. Arter som klarar dessa förhållanden kan i gengäld – om de ges rätt förutsättningar – trivas riktigt bra och växa sig stora eftersom de får mindre konkurrens än om de stått i en naturlig miljö. På grund av detta inkluderar vi mer toleranta arter i våra studier av grönskans inverkan på stadsmiljön, till exempel i projektet Urban grönska för ren luft.

På vilket sätt kan grönska användas för stadens klimatanpassning?

Parker, innergårdar, träd och andra gröna ytor har en nyckelroll i stadens förmåga att klara av framtidens klimat, särskilt om de utformas för hantering av nederbörd. Genom att möjliggöra att växtbäddarna kan ta emot och lagra vatten skapas större motståndskraft och förmåga för vegetationen att klara av värmeböljor. Exempel på lösningar är trädplantering i skelettbädd, regnbäddar och blågröna tak. Om grönskan är välmående och av god vitalitet under värme-och torrperioder fungerar dessutom deras kylande effekt bättre. Under trädkronorna kan det vara ca 10°C svalare än områden med direkt exponering av sol, på grund av skuggningen och evapotranspirationen.

Dessutom kan de gröna ytorna utgöra en avgörande buffer för att fördröja nederbörd och därmed avlasta vatten och avloppssystemet, och potentiellt förhindra översvämning. Till exempel kan kraftigare gröna tak fördröja betydande mängder regnvatten. Nyckeln till att klimatanpassa staden är att matcha rätt typ av blågröna lösningar till respektive plats med hänsyn till dess förutsättningar och behov.

Läs Vägledning för för klimatanpassning i allmännyttan för mer information.

Vilka politiska och ekonomiska åtgärder krävs för att främja mer grönska i urbana miljöer?

Vi behöver bli bättre på att samarbeta brett och se helheten av grönskans multifunktionalitet för att höja statusen hos gröna lösningar. Ofta är det inte tillräckligt att titta enbart på en av alla de nyttor som grönskan ger för att motivera de kostnader och den plats som krävs för långsiktigt hållbara gröna lösningar.

Till exempel så kanske den positiva effekten som grönskan har på luftkvaliteten inte ger tillräckligt starka skäl för att plats och budget ska avsättas, men om vi inkluderar hur samma gröna lösning även bidrar med avkylning, minskar översvämningsrisken, och hjälper oss att nå målen för biodiversitet, så blir det tydligare hur värdefull den egentligen är. Och kan vi dessutom knyta grönskan till ökad hälsa och välmående, och hur det minskar samhällets kostnader för sjukvård, så har forskning visat att grönskan mycket väl kan innebära en ekonomisk vinst på längre sikt.

Men hit når vi bara om vi samarbetar brett och planerar långsiktigt. Och i den här processen behöver vi se till att samtliga inblandade – från beslutsfattare och offentlig sektor till privata aktörer och medborgare får den information och kunskap som behövs för att motivera och realisera de gröna städer vi strävar efter.

Hur kan stadsgrönska bidra till att främja biologisk mångfald i urbana områden?

Stadsgrönska kan ta många former i staden, och därmed också ge hem och livsmiljöer till fler arter. Gröna miljöer har stor potential att stödja den biologiska mångfalden på många sätt, dels genom att utformas likt naturlika biotoper, såsom flerskiktade skogsplanteringar, ljunghedar, ängsytor, dammar och urbana våtmarker. Urbana ekosystem som dessa kan agera som spridningskorridorer för arter i olika nischer och på så sätt stärka deras chanser till överlevnad. Dessutom behöver olika typer av gröna miljöer i staden för att stärka förståelsen mellan människan, miljön och den biologiska mångfalden. Genom att ha områden med hög biologisk mångfald nära där vi bor ökar möjligheten att exponeras och lära sig mer om dessa samband. De svenska tätorterna är helt eller delvis livsmiljöer till ca 7100 andra arter som lever i parker, innergårdar, torg och andra urbana ytor.

Vad innebär 3-30-300-regeln?

3-30-300 är en tumregel för hur träd-och grönyteplanering kan öka hälsa och välmående i städer. Regeln innebär att man bör kunna se 3 träd från sitt fönster hemifrån eller i arbetet, att varje stadsdel bör ha en krontäckningsgrad på 30% och att man bör ha maximalt 300 meter till närmsta stora, högkvalitativa grönområde. Konceptet har tagits fram av professor Cecil Konijnendijk och har fått ett stort genomslag världen över. I Sverige har många kommuner och fastighetsbolag inkluderat regeln i sina styrdokument och mål för ökad grönska i staden. I projektet 3-30-300+ arbetar vi med den praktiska tillämpningen av regeln, också sett ur fler typer av grönska än bara träd.

Hur kan jag göra det bästa av min egen trädgård?

En stor del av stadens grönska finns i privata trädgårdar. Med en lummig trädgård där stora träd och buskar blandas med olika sorters växtlighet maximerar du många av de ekosystemtjänster som växtligheten i trädgården ger. Till exempel så ger mer bladyta ett större upptag av luftföroreningar, kraftigare avkylning, och större upptag av vatten vid skyfall. Många olika sorters växter i trädgården är också bra för den biologiska mångfalden, speciellt om du undviker giftiga bekämpningsmedel.

En negativ trend som noterats är att stora träd huggs ner för att ge plats åt pooler eller stora uteplatser, eller helt enkelt åt en prydlig kortklippt gräsmatta. Träd tar mycket lång tid på sig att växa sig stora och nyttorna de ger ökar oftast med storleken, så det är stora naturvärden som försvinner med varje förlorat träd. Tänk efter noga innan du beslutar att hugga ner träd i din trädgård!

Och tillhör du dem som inte har full kontroll på ogräset – skäms inte över din vildvuxna trädgård, utan var stolt över att du maximerar nyttorna som grönskan ger.