De nya miljö- och hållbarhetslagarna att hålla koll på 2025

Den första januari trädde flera nya lagar inom miljö och hållbarhet i kraft. Det rör sig bland annat om förenklad miljöprövning, laddstolpar för elbilar och rivning av skumplast. IVL:s experter kommenterar.

– I allmänhet är Sverige numera inte någon föregångare när nya reformer görs på miljö- och klimatområden i EU-sammanhang. Vi följer efter och får då, ibland senfärdigt, genomföra EU-regler mer fyrkantigt än om reformerna bejakats i ett tidigare skede, säger Åsa Romson som är miljöjurist och forskare på IVL.

Åsa Romson tycker att EU:s reformarbete för grön omställning märks tydligt i de nya svenska lagarna.

– De flesta av lagarna är mer eller mindre en direkt implementering av lagstiftning som EU initierat. Undantaget är sänkningen av bränsleskatterna som är en helsvensk reform. Den har motiverats politiskt med att reduktionsplikten återinförs i låg form, men som forskare ser vi att det kommer fortsätta försvåra för Sverige att få ner sina klimatutsläpp.

Att nya lagar i så stor utsträckning har sitt ursprung i EU är enligt Åsa Romson varken negativt eller konstigt. Ibland kan de direkta EU-implementeringarna vara problematiska om de rör krav som inte hunnit bearbetats för att passa svenska förhållandena. Men ofta är reformerna kända sedan länge och branscher som berörs har redan förberett sig.

Här är de nya lagarna:

Förenklad och mer förutsägbar och effektiv miljöprövning

Förändringen ska skapa en mer effektiv och förutsägbar miljöprövning genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

– Ändringarna som rör miljöprövningen är främst justeringar och förtydliganden av den befintliga processen. Min bedömning är att ändringarna är efterfrågade av näringslivet, eftersom de i flera fall kommer att leda till snävare avgränsade prövningar och därmed mindre omfattande utredningskrav. Men de kommer knappast att påverka nyetableringar eller prövningar med starka intressekonflikter som IVL ofta jobbar med. Ändringarna föreslogs redan 2022 av den så kallade miljöprövningsutredningen, där för övrigt medarbetare på IVL deltog, säger IVL:s miljöprövningsexpert Erik Lindblom.

Krav på laddningsmöjligheter för elbilar

Fastigheter som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser måste erbjuda minst en laddstolpe för elbilar.

– De nya och skärpta kraven är fullt berättigade, eftersom elbilarna utgör en växande del av personbilsflottan och nu når över tio procent. Dessutom har andrahandsmarknaden för elbilar börjat skjuta fart, varför de kommer att bli vanligare även hos bilägare som inte har råd med nyköp, säger IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth.

– En klok fastighetsägare förbereder sig redan nu för kommande krav på minst en laddplats per tio p-platser i kommersiella fastigheter och på att kablar ska vara framdragna till minst hälften av p-platserna. Dessutom bör de övergå till tillståndsparkering i stället för fasta p-platser, för att ge fler boende möjlighet att ladda sina elbilar, säger Fredrik Holm, mobilitetsexpert på IVL.

Hårdare regler för rivning av skumplast

Fastighetsägare och entreprenörer ska undvika utsläpp vid rivning och ombyggnad där det finns skumpaneler eller skumplast med fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen.

– Denna ändring är ett viktigt steg i rätt riktning för att minska byggmaterials klimatpåverkan. Dock har vi sett att infrastrukturen behöver förbättras så att det blir enklare för rivnings- och byggföretagen att göra rätt. Idag finns det bara två anläggningar i hela Sverige som kan ta emot denna typ av avfall och det medför också en ganska hög kostnad att destruera materialet. En annan utmaning inom detta område är att det är svårt att identifiera om en skumplast innehåller dessa ämnen utan kemiska analyser. Det behövs en vägledning till branschen för att öka kännedomen om de nya kraven och även en effektiv tillsyn av berörda myndigheter för att se till att lagkraven verkligen följs, säger Sara Brännström, expert i kemi och lagkrav vid IVL.

Krav på separat insamling av textil

Textil får inte längre slängas i hushållssopor. Kommuner måste erbjuda separat insamling, och fastighetsägare ska informera hyresgäster.

Sänkta bränsleskatter

Energiskatten på bensin och diesel sänks, med förslag om ytterligare sänkning den 1 juli 2025. Syftet med sänkningen är att minska kostnaderna för konsumenter och företag som är beroende av bensin och diesel.

Förskottsbetalning för grön teknik

Reglerna om skattereduktion för installation av grön teknik ändras för att ta större hänsyn till förskottsbetalningar.

Fastighetsautomation och fastighetsstyrning

Alla byggnader som inte är bostadshus och som har ett uppvärmningssystem eller luftkonditioneringssystem över en viss effekt ska ha system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning.

Ökat ansvar för arbetsmiljön för byggherrar

Byggbranschen har förändrats mycket på senare år, och byggsektorn är en utsatt arbetsmiljö, därför vill Arbetsmiljöverket förtydliga regelverket.

Återvinning och märkning av batterier

Ökat producentansvar när batterier måste bli återvinningsbara och korrekt märkta.

Återvunnen plast i PET

Dryckesflaskor av PET ska innehålla minst 25 procent återvunnen plast.

Hållbarhetsrapportering

Fler företag måste rapportera enligt CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.

Avskogningsförordning

Avskogningsförordningen (EUDR) ska förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse runt om i världen. Träder i kraft i december.

Vid frågor, kontakta:
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-7886675
Erik Lindholm, fredrik.lindholm@ivl.se, tel. 010-7886571
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-7886916
Fredrik Holm, fredrik.holm@ivl.se, tel. 010-7886694
Sara Brännström, sara.brannstrom@ivl.se, tel. 010-7886512