1. Startsida
  2. Press
  3. [2021-11-03] Ta bort parkeringsplatser – och inför 30 km/h i Göteborg
Debatt | 2021-11-03
Götatunneln

Ta bort parkeringsplatser – och inför 30 km/h i Göteborg

Göteborgs ambition är i linje med vad som krävs för att klara Parisavtalet. Tyvärr följs inte målen upp av konkret handling. Nu behövs politiska beslut för att minska utsläppen från trafik, skriver mobilitetsexperterna Anders Roth, IVL, och Francis Sprei, Chalmers, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 3 november 2021, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Göteborgs stad har satt upp mycket ambitiösa klimatmål men tyvärr följs de inte upp med konkret handling. Vi ser tre aktuella områden där utvecklingen går åt fel håll – och där man inte tar vara på den omställning som ändå sker. I stället för att ersätta parkeringar som får ge plats åt Västlänken behöver staden marknadsanpassa kostnaden för boendeparkering, införa 30 km/h som bashastighet och ge plats åt gång, cykel och stadsliv.

Biltrafiken behöver minska

Enligt det nyligen beslutade miljö- och klimatprogrammet för Göteborgs stad ska de klimatpåverkande utsläppen minska med 90 procent till 2030. Ett tufft mål, vilket man också inser då det i programmet står att: Vi behöver genomföra systemförändringar som aldrig tidigare förekommit och som innebär kraftiga utsläppsminskningar i alla sektorer. Göteborg har också tillsammans med andra svenska städer undertecknat ett klimatkontrakt för att bli en av Europas klimatneutrala städer till 2030. Sedan tidigare har Göteborg antagit en trafikstrategi som säger att biltrafiken behöver minska med 25 procent i absoluta tal.

Det är lovvärt att Göteborg spänt bågen. Ambitionen är i linje med vad som krävs för att klara Parisavtalet. Tyvärr följs inte målen upp av konkret handling. Det behövs politiska beslut som leder i rätt riktning för att minska utsläppen från trafik. Eldrivna bilar tar oss ett bra steg på vägen men de måste kombineras med ett ändrat resande om vi ska nå alla miljömål och dessutom göra staden attraktiv.

Parkeringspolitiken viktigt styrmedel

IVL och Chalmers har genomfört flera forskningsprojekt inom trafik- och parkeringsområdet. De visar att parkeringspolitiken är ett av stadens viktigaste styrmedel. Exempelvis spelar antalet parkeringar och parkeringstaxan vid arbetet stor roll för hur många som väljer att köra bil oavsett hur lätt och smidigt det är att ta buss, tåg eller spårvagn.

Vi ser tre områden där utvecklingen nu behöver förändras:

  • Utnyttja den omställning som ändå sker vid byggnationen av bland annat Västlänken. Den kraftiga förstärkningen av kollektivtrafik minskar på sikt behovet av parkering. Tyvärr är det beslutat att bygga fler parkeringsplatser på Heden trots att en del av bilisterna som man ger plats åt redan har eller kommer få nya möjligheter att resa och parkera. Ett annat exempel är planerna på ett parkeringsdäck på Rosenlundskanalen vid Fiskekyrka som är tänkt att ersätta parkering som har tagits bort vid Allén för bygget av Västlänksstationen vid Haga.
  • Sluta subventionera boendeparkering på gatumark. Trafikkontoret har föreslagit en marknadsanpassning där boendeparkeringsavgifterna i centrala Göteborg skulle öka med drygt 70 procent. Politikens beslut 2017 blev i stället en höjning med endast 2,5 procent per år över index. Då blir det mycket svårt att få till en flyttkedja där gatuparkering kan flyttas till parkeringsanläggningar så det blir möjligt att frigöra gatumark till stadsliv, uteserveringar och cykelbanor. Så länge boendeparkering på gatan är subventionerad är det också svårt att genomföra nya bostadsprojekt i den befintliga staden med lågt antal parkeringsplatser och marknadsmässiga parkeringskostnader.
  • Sänk bashastigheten till 30 km/h i centrala Göteborg, vilket enligt forskning kan ge tydliga miljö- och trafiksäkerhetseffekter. En ny bashastighet med undantag för leder och vissa gator, skulle ge automatisk fördel till kollektivtrafik, cykel och gående samtidigt som allvarliga olyckor minskar och barn, äldre, gående och cyklister upplever större trygghet. Lägre fart gör också att gatuutrymmet för bilar kan minskas och möjligheter att bredda trottoarer för mer stadsliv. Dessutom blir det lättare att bygga bostäder i centrala lägen när bullerberäkningar kan göras utifrån lägre hastigheter.

Försök görs i flera städer

Flera städer i Europa gör redan liknande omställningar. Paris har nyligen beslutat att sänka bashastigheten till 30 km/h och ta bort 60 000 parkeringsplatser. Belgiska Gent, mer likt Göteborg både till invånarantal och med Volvo Cars som stor arbetsgivare, har en zonreglering som försvårar genomfart, skärpt parkeringspolitik samt sänkt bashastighet till 30 km/h. Inskränkningar för bilen kompenseras med satsningar på kollektivtrafik, cykel samt för gående och stadsliv. När åtgärderna utvärderades 2019 hade inte bara biltrafikens andel av resandet minskat. Även biltrafiken till och från Gent i rusningstrafik hade minskat med 17 procent. I Oslo jobbar man parallellt med att stärka elektrifieringen och skarpa åtgärder för att minska bilens roll i staden. Bland annat har man tagit bort 760 gatuparkeringsplatser i centrala staden och planerar att slopa kravet på att bygga parkeringsplatser till nya bostäder.

Göteborg har en lång historia av att arbeta progressivt med miljö- och trafikfrågor. Om Göteborg nu vill bli ledande i klimatomställningen så behöver man arbeta både med teknik och beteende. Med de mål som finns antagna borde det inte vara svårt att ta beslut i rätt riktning.

Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Francis Sprei, mobilitetsforskare och docent, Chalmers

Prenumerera på våra nyhetsbrev